1913 till 2000, ett liv med polio

I den näst sista polioepidemin i Sverige, som inträffade 1949, insjuknade Inga i Polio. Inga var en sportig och konstnärlig 37-åring som var gift med Enar. Hon hade en liten son, Per Enar två år, och ett nytt litet liv i magen. 

Hon var inte först, Per Enar hade blivit sjuk med feber efter en höstutflykt till Karlstad men tillfrisknade efter några dagar. Strax därefter fick Inga samma symptom, men den här gången tog det hela en annan vändning. En morgon kom Inga inte upp ur sängen. Läkaren gjorde hembesök, och gav smärtstillande men det fanns inte så mycket att göra, det blev inläggning på Karlstad Lasarett. Ingas moster Ebeth kom från västkusten och tog hand om Per Enar. Efter sjukhusvistelser i Karlstad och på Vanföreanstalten i Göteborg, föddes så till allas glädje en välskapt flicka på Karolinska i Stockholm. Om Per Enar var mest glad att få tillbaka sin mamma eller ha fått en syster när de, efter ett år, äntligen kom hem, det kan man fråga sig. Familjen stannade ett par år till i Värmland, sedan flyttade man till Stockholm. Under ett halvår var Inga i Wien där det fanns en lovande behandling för att häva förlamningen nedanför midjan som blev den kvarstående effekten av insjuknandet. Tyvärr gav den inget resultat, och så var det med alla andra lovande behandlingar som kom och gick under de 50 år Inga levde med sviterna av polion. 

Per Enar berättar inte om en mamma i rullstol utan om en närvarande engagerad och orädd mamma som hängde med på det mesta. Inga behövde visserligen hjälp av sina barn, men det hindrade henne inte att resa med dem till England, svenska fjällen, Alperna och många andra platser. Hon tillbringade alla somrar på släktgården i Väröbacka, utanför Varberg där hon ägnade sig åt konstnärligt skapande. Med en utbildning från Konstfack fanns grunder för målning, silversmide, batik m.m. Ibland som elev, ibland som lärare fyllde hon sin vardag och inspirerade många människor. Inga hade en stark empatisk förmåga och kom att hjälpa många människor bl. a. som jourhavande medmänniska och i hemmet kom och gick många människor för att träffa henne. 

År 2000 dog Inga, 87 år gammal, efter ett långt och rikt liv som förändrades totalt den19:e oktober 1949. Vad än Inga själv kände i sitt hjärta lärde hon sig att leva med sitt öde. Det är inte samma sak som att acceptera det, men nödvändigt för att gå vidare. Inga skulle säkert ha gjort sitt för att stötta kampen mot sjukdomen som tog hennes förmåga att gå. Alldeles säkert skulle hon ha gått på konserten den 24 oktober. 


Historik i siffror

När det handlar om epidemiska sjukdomar som härjar i världen kan det vara svårt att
verkligen förstå hur många människor som är berörda. Digerdöden sägs att ha utplånat 1/3 del av Europas befolkning, en siffra som en del vill höja, andra sänka. Så hur är det med Polio i modern tid?

År 1988 fanns polio aktivt i 125 länder och förlamade 350 000 barn per år, det är
närmare 1 000 barn varje dag.

Det är samma år som bakmaskinen utses till årets julklapp, Ebbe Karlsson-affären
valsar runt i pressen och Miljöpartiet gör entré i Riksdagen. Det är ju visserligen
nästan 30 år sedan, men inte en annan tidsålder.

Sedan 1988 har mer än 2,5 miljarder barn vaccinerats mot polio. Och det har lett till resultat samtidigt som bakmaskinen för de allra flesta har förvissat till förrådet.
I Pakistan och Afghanistan är sjukdomen fortfarande endemisk, vilket innebär att
den finns och sprids på naturlig väg i landet. Nigeria togs bort från listan så sent som i september 2015.

2012 upptäcktes endast 291 poliofall i fem länder. 2013 hade siffran stigit till 416 fall,
främst i oroliga områden med väpnad konflikt. Under 2015 sjönk antalet till 105 fall
och antalet sjönk ytterligare under 2016 till endast 42 fall. Under 2017 har 22 fall
upptäckts.  För er som vill följa utvecklingen i detalj, gå till www.polioeradication.org


Polio i Sverige

Konserten hålls visserligen inte förrän i höst, men inför sommarens alla resor bör man
kanske betänka att vaccinationer har varit ett kraftfullt verktyg när det gäller att
bekämpa sjukdomar i hela världen. Polio eller barnförlämning fanns i hela världen
långt tillbaka i tiden och detta ledde till många tragedier, men idag kan de flesta av
oss svenskar resa på semester utan att bekymra oss om just polio. Före 1955, då man
började med massvaccinationer mot polio, drabbades upp till en halv million
människor varje år av sjukdomen. I Sverige infördes allmän poliovaccinering redan
1957 då så många som 700 000 svenskar vaccinerades. De kommande åren vaccinerades en million personer om året. Redan fem år senare, år 1963, registrerades inte ett enda nytt poliofall i Sverige. Sedan dess har bara ett fåtal
människor insjuknat i Polio i Sverige. Det har rört sig om personer som saknat det
skydd som en vaccination ger. I stora delar av världen han man införa vaccinationsprogram, och därför är det bara på några få platser på jorden som
sjukdomen fortfarande leder till livslånga handikapp eller död. Så, nog vore det bra
om man kunde låta även utrotning av polio förena sig med utrotning av smittkoppor
som ett av mänsklighetens positiva bidrag till historien.


Varför den 24 oktober

Den 24 oktober är inte bara poliodagen, utan också FN-dagen. FN är en organisation
som har betytt, och kommer att betyda, mycket för världens utveckling. FN dagen har firats sedan 1948 och påbjuds i FN:s resolution 168 (II) från 31 oktober 1947. Den
ljusblå flaggan med vit kartbild och vita olivkvistar antogs den 7 december samma år.
2015 fastslog FN 17 mål fram till 2013, och bland det tredje av dessa är: Säkerställa
hälsosamma liv och främja välmåga för alla i alla åldrar.

Vaccinationer har varit ett framgångsrikt sätt att säkerställa hälsa så Rotarys arbete
med Poliobekämpning passar jus, som man säger, som hand i handske. För tredje året i rad kan man nu göra det genom att gå på konsert, kan det vara
enklare?

I USA håller presidenten sedan länge ett tal på FN- dagen, kanske ett tips till vår statsminister.